Ordlista

Print

Här hittar du välkända begrepp inom högskolevärlden som du som student kan ha nytta av.

A

Adjunkt
En adjunkt är en lärare vid ett universitet eller en högskola. En adjunkt har en examen från en grundläggande universitets- eller högskoleutbildning samt pedagogisk erfarenhet.

Akademi
Akademi är en benämning för en högre läroanstalt eller ett lärt samfund. Ordet akademi kommer från den grekiska skola som Platon grundade i utkanten av Aten, vid en olivlund helgad åt sagohjälten Akademos. Tidigare kallades ofta universitet för akademi, till exempel Upsala Akademi.

Akademisk högtid
En akademisk högtid under vilken bl a doktorer och hedersdoktorer promoveras, samt professorer, och i förekommande fall rektor, installeras. Programmet brukar även innehålla tal och musik samt procession in och ut ur lokalen. 

Alumn
Ett universitets eller en högskolas alumn är en person som har studerat där. Även andra personer med anknytning till universitetet eller högskolan, till exempel pensionerade lärare, kallas ibland alumner. Ordet alumn är latin och betyder elev, skyddsling.

Antagning
Antagning är den process där universitetet eller högskolan avgör vilka som får börja på en kurs eller ett utbildningsprogram. Universitetet/högskolan undersöker först om de sökande har behörighet för kursen eller utbildningsprogrammet. Om det är fler behöriga sökande till en kurs eller ett program än vad det finns platser måste de sökandes meriter värderas och ett urval göras.

Antagningsordning
Enligt Högskoleförordningen (HF 6 kap. 3 §) skall vid varje lärosäte finnas en så kallad antagningsordning. Med antagningsordning avses "de regler för grundläggande högskoleutbildning som högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels i fråga om hur beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas och hur beslut om behörighet överklagas". Antagningsordningen skall (enl HF 2 kap. 2 § p8) fastställas av lärosätets styrelse.

Avdelning
En enhet inom ett universitet eller en högskola där utbildning och forskning bedrivs. Avdelning är lärarnas och studenternas arbetsplats. 

Avhandling
Avhandlingen är den viktigaste delen av en forskarutbildning. En avhandling är en slags bok där den forskarstuderande beskriver sitt forskningsområde och sina forskningsresultat. En avhandling kan också vara en sammanställning av ett antal artiklar som den forskarstuderande fått publicerade under sin utbildning. Avhandlingen presenteras och försvaras vid en licentiat- eller doktorsdisputation. Avhandling kallas det på doktorsnivå och uppsats när det gäller licentiatnivå.  

Avslutningshögtid
En högtidsstund då alla studenter som avslutar sina studier vid Mittuniversitetet kan delta (anmälan om deltagande fordras). Programmet för högtidsstunden varierar mellan campusorterna och terminssluten, men kan exempelvis innehålla tal, musik och utdelning av minnesmärken.    

 

B

Behörighet
För att studera vid universitet eller högskola måste man ha vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas också behörighetskrav. De är indelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet.
Den grundläggande behörigheten krävs för all högre utbildning. Utöver den grundläggande behörigheten kräver de flesta utbildningar ytterligare förkunskaper. Det kallas särskild behörighet.

Betyg
Från och med höstterminen 2007 tillämpar Mittuniversitetet en sjugradig målrelaterad betygsskala, med betygen A till F. A är det högsta betyget, Fx och F står för underkänt. Att betygen är målrelaterade innebär att de sätts efter förutbestämda kriterier. Skalan A-E används för att beskriva hur väl du uppfyller lärandemålen. För att bli godkänd på en kurs måste du uppfylla alla lärandemål som finns i kursplanen. I stort sett alla kurser kommer att ha denna sjugradiga målrelaterade betygsskala. Några få kurser kommer att ha en tvågradig skala, det framgår i så fall av kursplanen.

 

C

Campus
Campus är samma sak som universitetsområde. Mittuniversitetet har två campus, ett i Sundsvall och ett i Östersund.

 

D 

Dekanus
Fakultetsnämndens ordförande kallas dekanus. Dekanus tillsätts av rektor på förslag från fakulteten.

Diploma Supplement
Diploma Supplement är ett dokument som bifogas alla examensbevis. Dokumentet beskriver var i det svenska utbildningssystemet studentens examensbevis hör hemma avseende längd, djup, behörighet o s v. Dokumentet är på engelska.

Disciplinnämnd
Universitet och högskolor får vidta disciplinära åtgärder mot studenter som fuskar, stör verksamheten eller utsätter någon för sexuella trakasserier. De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning. Ärenden om disciplinära åtgärder handläggs av en disciplinnämnd som finns vid varje universitet och högskola.

Disputation
Disputationen är när en doktorand offentligt presenterar och försvarar sin avhandling.

Distansutbildning
Högre studier som du bedriver på hemorten med handledning från universitetet/högskolan, till exempel per telefon eller e-post. Ibland åker du till högskoleorten, eller annan samlingsort, för genomgång eller tentamen. Nätuniversitetet är en myndighet som arbetar med att utveckla distansundervisningen.

Docent
Docent är en akademisk titel. För att antas till en docenttjänst krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens samt vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. För att anses ha docentkompetens ska man ha en högre vetenskaplig kompetens än en person med doktorsexamen.

Doktorand
En student som har antagits till och bedriver forskarutbildning.

Doktorsexamen
Doktorsexamen är en examen inom forskarutbildning som omfattar lägst 240 hp, varav lägst 120 hp ska utgöras av en avhandling. Doktorsexamen är den högsta akademiska examen. Den kallades tidigare doktorsgrad.   

 

E

Examensbevis
De flesta universitets- och högskoleutbildningar leder fram till en generell examen. En generell examen är ett bevis på att studenten tagit de högskolepoäng som krävs. De generella examina (se nedan) är högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen. Vad som krävs för de generella examina anges i högskoleförordningens andra bilaga (examensordningen). För att kunna utöva vissa yrken krävs att man har legitimation eller viss behörighet. De utbildningar som leder fram till ett sådant yrke avslutas med en yrkesexamen. Det finns cirka 50 olika yrkesexamina. Vad som krävs för de olika yrkesexamina anges i högskoleförordningens andra bilaga. Sveriges lantbruksuniversitet har en egen förordning. Vad som krävs för de yrkesexamina som utbildningarna där leder fram till finns i bilaga till förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet.

Examensarbete
Avser en större självständig skriftlig uppgift, vanligtvis på en högre nivå i slutet av en utbildning. Arbetet presenteras och försvaras vid ett seminarium. Kallas även självständigt arbete eller uppsats.

Examensordning
Examensordning anges i högskoleförordningens andra bilaga. I examensordningen finns bestämmelser om vilka examina som får avläggas samt de olika examinas omfattning och mål.

Examensrätt
Tillstånd för universitet, högskola eller enskild utbildningsanordnare att utfärda en viss examen.   

 

F

Fakultet
Fakulteter fanns fram till 1998 vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser. Fakultet definierades i högskolelagen som "ett särskilt vetenskapsområde". Numera är begreppet fakultet formellt ersatt med vetenskapsområde. Fakulteten utgörs av vetenskapsområdets professorer och innehavare av lärartjänster som kräver lägst doktorsexamen.

Fakultetsnämnd
Fakultetsnämnden ansvarar för fakultetens uppgifter. De flesta ledamöterna i fakultetsnämnden är vetenskapligt kompetenta lärare som utses genom val inom fakulteten. Fakultetsnämndens ordförande kallas dekanus. Dekanus tillsätts av rektor på förslag från fakulteten. Fakultetsnämnderna ansvarar för forskarutbildningen i ämnen inom sitt vetenskapsområde. De ansvarar också för anställning av eller befordran till tjänst som professor eller lektor. Sedan 1993 ansvarar fakultetsnämnden för grundutbildningen inom sitt område (om inte universitetets eller högskolans styrelse har inrättat ett särskilt organ för detta ändamål).

Forskarassistenter
Forskarassistent är en lärartjänst med forskningsskyldighet vid högskolan. Tjänsten är främst avsedd för yngre forskare. För att kunna bli anställd som forskarassistent krävs minst doktorsexamen.

Forskarutbildning
Forskarutbildningen omfattar fyra års heltidsstudier, 240 högskolepoäng, och leder fram till en doktorsexamen. Efter halva tiden kan man ta ut en licentiatexamen. För att bli antagen till forskarutbildning måste man ha genomgått grundläggande universitets- eller högskoleutbildning. Under forskarutbildningen fördjupar sig den forskarstuderande i sitt ämne. Minst 120 högskolepoäng av forskarutbildningen utgörs av avhandlingsarbete.

Fristående kurs

Se Kurs.  

G

Generella examina
De generella examina är högskoleexamen (lägst 120 hp), kandidatexamen (lägst 180 hp), magisterexamen (60 hp) och masterexamen (120 hp). Vad som krävs för de olika examina anges i högskoleförordningens andra kapitel samt Mittuniversitetets lokala examensordning.

Grundläggande behörighet
De lägsta behörighetskraven som är gemensamma för de flesta utbildningar vid universitet och högskolor (tidigare hette det allmän behörighet).  För att studera vid universitet eller högskola krävs vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas också behörighetskrav. De är indelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet. Den grundläggande behörigheten krävs för all universitets- och högskoleutbildning.

Grund- och avancerad (universitets- och) högskoleutbildning
Utbildning inom universitet och högskola som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet och som inte utgör forskarutbildning. Den ska väsentligen bygga på nationella program inom gymnasieskolan och bedrivas i form av kurser som kan sammanföras till utbildningsprogram. 

H

Heltidsstudier
Heltidsstudier motsvarar minst 60 hp (40 arbetsveckor) per år. En veckas heltidsstudier motsvarar generellt sett 1,5 hp.

Huvudområde
Ämne som kan läsas på grund- och avancerad nivå och som kan ingå i högskole-, kandidat-, magister- eller eller masterexamen.

Högskola
Undervisningsanstalt för högre utbildning och forskning. Högskola används ibland som ett samlingsbegrepp för både universitet och högskolor.

Högskoleexamen
Generell examen med viss inriktning som omfattar minst 120 hp. Inriktningen bestäms av den högskola som ger utbildningen. Se examensbeskrivning för gällande fordringar.

Högskolepoäng
Högskolepoäng kan ges av statliga universitet och högskolor samt av enskilda utbildningsanordnare som har fått tillstånd av regeringen att utfärda examen. 60 hp motsvarar heltidsstudier under ett år.

Högskoleprovet
Högskoleprovet är ett nationellt studiefärdighetsprov som Högskoleverket har utvecklat på uppdrag av regeringen. Högskoleprovet används av universitet och högskolor som en av flera urvalsgrunder vid urvalet till universitets- och högskoleutbildning på grundnivå. 

 

I

Institution
En enhet inom ett universitet eller en högskola där utbildning och forskning bedrivs. Institutionen är lärarnas och studenternas arbetsplats. Vid Mittuniversitetet används i stället begreppet avdelning.

 

K

Kandidatexamen
Generell examen som omfattar 180 hp.

Kurs
En kurs är en del av en utbildning. En kurs kan ingå i ett utbildningsprogram eller läsas fristående.

Kursplan
För varje kurs ska det finnas en kursplan. Kursplanen anger vad kursen innehåller samt vad målet med kursen är. Kursplanen fastställs av rektor eller på rektors delegation.  

 

L

Ladok
Det ADB-baserade studiedokumentationsregistret som används vid Mittuniversitetet. Registret är lokalt och innehåller uppgifter om de studerande. Ett datorbaserat anmälningssystem är knutet till registret. De uppgifter som studenterna lämnar vid anmälan (om behörighet, kursval, personuppgifter) kommer att föras in i registret. Detsamma gäller uppgifter om studieresultat. Bestämmelser om registret finns i Förordningen om redovisning av studier vid universitet och högskolor (SFS 1993:1153). Regler om rätten att erhålla registerutdrag finns i personuppgiftslagen (SFS 1998:204).

Lektor
En lektor är en lärare vid ett universitet eller en högskola. För att kunna anställas som lektor krävs doktorsexamen och pedagogisk skicklighet. För att kunna anställas som lektor med konstnärlig verksamhet fordras konstnärlig och pedagogisk skicklighet.

Licentiatexamen
Examen inom forskarutbildningen som omfattar minst 120 hp, varav 60 hp utgör en vetenskaplig uppsats. Efter halva forskarutbildningen, två år, kan man ta ut en licentiatexamen. Licentiatexamen kan vara en etapp på vägen mot en doktorsexamen.

Lärare
Lärartjänsterna vid universitet och högskolor är professor, lektor, adjunkt och forskarassistent samt timlärare, gästlärare och adjungerad lärare. Professor är den högsta lärartjänsten.

 

M

Magisterexamen
Omfattar minst 60 hp. Se examensbeskrivning för gällande fordringar

Masterexamen

Omfattar minst 120 hp. Se examensbeskrivning för gällande fordringar

 

O

Official Transcript of Record
En översättning av ett examensbevis eller ett kursbevis till engelska. Utfärdas av universitet och högskolor på begäran från studenten, oftast mot en avgift.

Områdesbehörighet
För att komma in på vissa utbildningar krävs ytterligare förkunskaper utöver den grundläggande behörigheten. De ytterligare kraven på förkunskaper kallas särskild behörighet. Den särskilda behörigheten är inte densamma för all högre utbildning utan är uppdelad i så kallade områdesbehörighet beroende på vilken utbildning det gäller. Områdesbehörighet är oftast formulerade som krav på förkunskaper i vissa kurser eller ämnen från gymnasieskolan eller komvux. För de kurser/ämnen som finns formulerade i områdesbehörighet gäller att betyget skall vara lägst 3 eller Godkänd.

 

P

PM
Kort för promemoria och betyder skriftlig inlämningsuppgift.

Prodekanus
Fakultetsnämndens vice ordförande kallas prodekanus. Prodekanus tillsätts av rektor på förslag från fakulteten.

Professor
Benämning på högsta lärartjänsten vid universitet/högskola. En anställning som professor är knuten till ett visst ämne.

Program/utbildningsprogram
Ett utbildningsprogram är en sammansättning av olika kurser som leder fram till en examen. De flesta program har både obligatoriska och valbara kurser.

Prorektor
Prorektor är rektors ställföreträdare.

 

R

Rektor
Rektor leder universitetets/högskolans dagliga arbete och är ledamot i styrelsen. Styrelsen ger förslag på vem som ska utses till rektor och regeringen utser rektor.  

 

S

Sokrates-Erasmus
1995 antog Europeiska Unionen utbildningsprogrammet Sokrates. Detta program ersatte därmed EU-programmen Erasmus och Lingua och skulle täcka alla nivåer av utbildning från grundskolan till högre utbildning. Namnet Erasmus finns kvar inom Sokrates-programmet för att täcka de aktiviteter som rör högre utbildning. Till skillnad från det tidigare Erasmus-programmet, där tyngdpunkten framförallt låg på studentutbyten, önskar EU genom Sokrates-programmet skapa ett universitetssamarbete, där studentutbyte utgör en del, för att utveckla en europeisk dimension i all utbildning.

Statliga högskolor
De universitet och högskolor för vilka staten är huvudman.

Student
En student är en individ som är antagen till och bedriver högre utbildning.

Studentkår
Vid alla universitet och högskolor i Sverige finns det en eller flera studentkårer. Studentkårens främsta uppgift är att ta vara på studenternas intressen. De flesta av landets studentkårer är i sin tur anslutna till Sveriges Förenade Studentkårer (SFS).

Studiebidrag
Se studiemedel.

Studielån
Se studiemedel.  
    
Studiemedel

Studiemedel är samlingsnamnet för det statliga studiestöd som ges till studenter. Studiemedlet består av en bidragsdel, studiebidraget, och en lånedel, studielånet. Lånedelen är ett studielån som betalas tillbaka efter avslutade studier. Centrala studiestödsnämnden (CSN) är den myndighet som administrerar det svenska studiestödet.

Studieplan
För varje ämne där forskarutbildning anordnas ska det finnas en allmän studieplan. Den allmänna studieplanen ska bland annat innehålla en beskrivning av utbildningens innehåll och upplägg samt vad som gäller vid antagning till utbildningen.

Var och en som antas till forskarutbildning ska tillsammans med handledaren upprätta en individuell studieplan. Den individuella studieplanen ska bland annat innehålla en tidplan för forskarstudierna samt en beskrivning av doktorandens respektive fakultetsnämndens åtaganden.

Studieregister
Studieregistret är en dokumentation av behörighet, urvalsgrund, antagning, deltagande i utbildning och prov, studieresultat, betyg, tillgodoräknad utbildning eller annan tillgodoräknad verksamhet samt examen. Varje universitet och högskola ska föra ett studieregister där de dokumenterar uppgifterna individuellt för varje student.

Särskild behörighet
För att studera på universitet eller högskola måste du ha vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas också behörighetskrav. De är indelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet.

Den grundläggande behörigheten krävs för all högre utbildning. Utöver den grundläggande behörigheten kräver de flesta utbildningar ytterligare förkunskaper. Det kallas särskild behörighet. De särskilda behörighetskraven för program och kurser som vänder sig till högskolenybörjare finns angivna i så kallade Standardbehörigheter (se Standardbehörighet). De särskilda behörighetskraven för utbildningar som ej är öppna för högskolenybörjare uttrycks som krav på en eller flera högskolekurser och ibland också viss yrkeserfarenhet.

 

T

Tentamen, "tenta"
Tentamen (tentan) är ett prov som avslutar en kurs. Tentor är oftast skriftliga men kan också vara muntliga eller laborativa. Den som blir underkänd på en tenta har rätt till omtentamen enligt de bestämmelser som respektive universitetet eller högskola har beslutat om.

Tillgodoräknande
Beslut om att viss utbildning eller vissa kunskaper eller färdigheter förvärvade genom studier eller i yrkesverksamhet motsvarar en viss kurs/del av kurs i grundutbildning eller del av forskarutbildning.

Tillämpad forskning
Forskningen kan vara tillämpad. Det innebär att forskaren systematiskt söker efter ny kunskap med en bestämd användning i åtanke. Tillämpad forskning är vanligast inom industrin och har bland annat gjort att vi har fått nya mediciner och energisnålare maskiner. 

 

U

Universitet
Undervisningsanstalt för högre utbildning och forskning. Skillnaden mellan en högskola och ett universitet är att universitetet har rätt att examinera forskarutbildning. Det är regeringen som beslutar om rätten att använda benämningen universitet.

Uppdragsforskning
Forskning som bedrivs vid ett universitet eller en högskola men som finansieras av en extern uppdragsgivare, till exempel ett privat företag eller en organisation.

Uppdragsutbildning
Utbildning som, mot en avgift, anordnas av ett universitet eller en högskola på uppdrag av till exempel ett företag eller en kommun. Det är uppdragsgivaren som utser deltagarna i utbildningen.

Uppsats
På högre nivå i ett ämne ingår nästan alltid en större självständig skriftlig uppgift – uppsats. Denna uppsats diskuteras sedan på ett seminarium.

Urval
När det är fler sökande till en utbildning än det finns platser måste ett urval göras. Urvalet grundar sig främst på betyg eller resultat från högskoleprovet.

Utbildningsplan
För varje utbildningsprogram ska det finnas en utbildningsplan. Utbildningsplanen anger vad utbildningen innehåller samt vad målet med utbildningen är. Utbildningplanen fastställs av rektor eller på rektors delegation.

Utbildningsprogram
Se program/utbildningsprogram.

 

V

Vetenskapsområde
Sedan 1999 delas forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor in i fyra olika vetenskapsområden: humanistiskt/samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt. 

 

Y

Yrkesexamen
För att kunna utöva vissa yrken krävs att man har legitimation eller viss behörighet. De utbildningar som leder fram till ett sådant yrke avslutas med en yrkesexamen. Det finns cirka 50 olika yrkesexamina. Vad som krävs för de olika yrkesexamina anges i högskoleförordningens andra bilaga (examensordningen).

Yrkesteknisk utbildning
Yrkesteknisk utbildning (YTH) är en högskoleutbildning för den som har minst fyra års yrkeserfarenhet inom det område utbildningen gäller. 

 

Å

Årshögtid
Se akdemisk högtid, ovan under A

Ä

Ämne
Ett ämne är ett avgränsat kunskapsområde med en egen benämning.